KARIN GUSTAVSSON
Det börjar fransa sig
31.1-15.2 2025

Utställningens idé tog sin början i ett avsked. När en nära anhörig gick bort stod jag inför uppgiften att tömma ett hem. Jag sorterade, delade upp och skänkte vidare. I det arbetet växte frågor fram: Vilka ting bär en människas berättelse? Vad säger de om oss, de spår vi lämnar kvar i form av föremål?  

Mina tankar har rört sig mellan det konkreta och det existentiella, mellan handen som arbetar och minnen som dröjer sig kvar. I mitt arbete med utställningen har en huskropp fått träda fram - som en behållare och som en kropp i sig. Allt eftersom arbetet har vuxit fram och utvecklats har material som lera, textil, betong, trä och papper tagit plats och skapat individuella uttryck inom en given yttre form. På den inre formen uppstår förskjutningar, sprickor och förtätningar, något har börjat fransa sig.

Min konstnärliga praktik tar avstamp i textila material och tekniker, med en stark förankring i handens arbete. Sedan slutet av 1990-talet har jag ställt ut både i Sverige och internationellt, samt undervisat och föreläst inom textilkonst. Att ställa ut är för mig inte bara att visa färdiga verk, utan en pågående fältstudie där besökarnas berättelser och minnen fördjupar förståelsen av textilens kulturella och identitetsskapande kraft.

Utställningen pågår t.o.m. 24.5 2026